fredag 14 november 2014

MUSIK

Antonio Vivaldi

År 1678 den 4 mars i Venedig i Italien föddes Antonio Vivaldi. Samma dag han föddes inträffades en jordbävning som fick familjen Vivaldi att tro att deras första barn inte kommer att leva till kvällen och det tror inte heller någon annan därför döps han redan efter några timmar. Men överraskat står Venedigs gamla hus kvar och så gör Antonio Vivaldi. Vanligt folk, Antonios föräldrar, bodde i gränder, det vill säga en trång gata. Två rum och kök, många barn, loppor och löss i håret. Antonios pappa, Giovanni Vivaldi var en frisör men dessutom också en violinist. Giovanni Vivaldi fick sedan en plats i orkester i San Marcokatedralen som var den största kyrkan i Venedig. Han lärde Antonio vid tretton års åldern att spela viol så att Antonio sedan kunde vikariera för sin far i Marcokatedralen. 

Antonio var kompositör av så kallad ’’barockmusik’’ och dessutom präst. Han studerade sedan till präst och blev prästvigd år 1703. Han var mer intresserad av musiken och därför tjänade han som präst bara i omkring ett års tid, innan han började som violinlärare i en skola/barnhem för föräldralösa flickor istället. Antonio kallades för Röde prästen, 11 Pete Rosso. Han skrev många verk för violin bland annat en hel del sonater, komposition i flera satser med en sats i sonatform och ett fåtal instrument, tre eller fyra. Vivaldi skrev också många flöjtkonserter, och dessutom fagott- och cellokonserter. Vivaldis mest berömda verk är troligtvis ’’De fyra årstiderna’’ en ’’concerto grosso’’, som menas med stor konsert, stor orkestgrupp eller sologrupp. Verket är indelat i fyra delar, ett stycke varje årstid och varje årstid är i sin tur indelad i tre stycken; allegro(snabb) - andante(långsam) - allegro(snabb). Det är violen som är huvudinstrumentet och spelas genom hela verket ’’De fyra årstiderna’’. 

De årstider som styckena spelar är relaterade till de italienska årstiderna. Det finns en skillnad mellan Italienska årstider och exempel: Sveriges årstider. Sverige har fuktigt tempererat klimat medan Italien har medelhavsklimat.  

Man tyckte att Vivaldi var ’’det fulaste’’ man sett tills man hörde hans musik. Han tjänade mycket pengar som gick till mat, nya kläder, instrument och ovanliga instrument som Vivaldi skrev musik för.

Så här tänkte Vivaldi: Första våren när fåglarna sjunger och bäcken brusar. Sen kommer sommaren. Då är det brännande hett och flugor som surrar överallt. På hösten skördar man druvor och gör vin och dricker för mycket. Det är livat (det vill säga skojigt) och glatt och gudagott att vara. Så kommer vintern och kyla och i spå kanalerna Regnet smattrar mot fönsterrutan och det är skönt att vara inne och tända en brasa, skönt att ta det lungt ett tag. Tills våren kommer igen.

Det första stycket ’’Allegro’’ i ”våren" från ’’De fyra årstiderna’’ hör till världens mest kända klassiska stycken. I Våren bildar tre violiner en liten fågelkör som av vinden dämpas till viskningar. I violastämman har han skrivit Il cane che grida, den skällande hunden, medan en ensam fiol får gestalta en sovande herde. Med hetsigt stigande violiner målar han upp ett kraftigt oväder, som snart drar snart förbi och vi hör fåglarnas sång igen. Kompositionsformen är svit+fuga, det vill säga ett musikverk som består av flera mindre delar som man kan säga är i ’’jakt/flyr’’. Det går också som en terrassdynamik, hög/mörk ton och sedan låg/ljust eko under ex: 0:00 till 0:30 på https://www.youtube.com/watch?v=Xa0_SabqfC0

Vivaldi inspirerades utav vår, sommar, höst och vinter, det skulle beskriva vad musiken handlade om. Idag hör vi nästan alltid ’’De fyra årstiderna’’ som ett rent musikaliskt verk utan att vara medvetna om de ursprungliga litterära kopplingarna. Vivaldi gjorde vad han med dåtida medel hade nytta utav i syfte att framkalla temperaturliknelser via musikaliska effekter ex: åska på sommaren, snöblandat regn på vintern osv.

År 1740 flyttade han till Wien i Österrike. Han dog ett år senare när han var 63 år den 28 juli 1741. Man tror att han troligtvis i följd dött utav astma. Han begravdes på sjukhuskyrkogården i Wien i Österrike.

Efter hans död var han nästan helt bortglömd. Det var först på 1900-talet som vi har fått tag på alla Vivaldis noter. Noterna låg gömda i kistor och skåp på bibliotek i Italien eftersom ingen förstod att det var något att ha. Ännu en idag lever hans musik i Venedig och i världen. 
När jag hör ’’Allergro’’ i våren tänker jag bak i tiden då jag var yngre. Jag kommer ihåg att jag ständigt lysande på den här ’’melodisnutten’’ men visste dock inte vem den ’’spelades’’ av. När jag hör den tänker jag på en gammal balsal i ett palats där unga människor dansar med stora ’’eleganta’’ klänningar som rika folk under 30-talet hade, melodisnutten har nog spelats i en scen från någon film kanske, Rapunzel. Ähh har faktiskt ingen aning men när jag hör denna känner jag mig väldigt glad och ’’flott, lätt’’. 

Vivaldi var en ’’stränginstrument’’ gubbe. Han höll på mycket med violen. Stränginstrument är instrument som ger ljud som är baserat på hur ljudet altras. Ton och ljud skapas av att strängen sätts i svängning. Violin har strängar som vibreras med hjälp av en stråke som dras över strängarna därför kallas violen för ett stråkinstrument och stråkinstrument ingår i stränginstrument.  Många av Vivaldis verk är spelade med violin, eller andra stråkinstrument. 

Under medeltidens musik föddes notskriften och gregoionsk sång, det vill säga kyrkligmusik/sakralmusik. Under medeltiden inträffade lite senare också profan musik, det vill säga världsmusik eller folkligmusik oftast kärleksballader och sång. Melodier från musiken kom från instrument som flöjt, mungipan eller säckpipa. Dessutom hade man bordunton, det vill säga samma ton hela tiden. Det har under medeltidens(800-1450-talet) tid till barock(1600-1750-talet) utvecklats eftersom man lagt till mer och varierat. Sviter hade man ändrat till 3-satsigform, man la ihop sviter och fugor tillsammans. Man hade också skickligare instrument och operan var en ny viktig folklig genre. Det som barocken fört med sig var noter. Man började också beskriva samhället m.m, programmusic med ett finare ord. Terrassdynamik och teman ’’infördes’’ men dessutom hade man också kvar en del ’’bordun musik/toner’’.  

Den politiska kulturella miljön kan påverka kompositören till en viss musik. Musiken spelas oftast i hur en person känner eller hur samhället är ’’uppbyggt’’. Vivaldi skrev så att det skulle låta hur det var under Italiens årstider och klimatet dessutom också dramatiskt om hur han fick uppleva kärleken (eftersom han var präst, fick han ej gifta sig, hade ej familj).


källor:





bok: musik för nya öron

























LITE EXTRA!


På medeltiden (800-1450) kom notskriften, den gregorianska sången, och flerstämmighet som blev ett underverk. Den gregorianska sången som innehöll kyrklig, liturgiska texter helt utan ackompanjerande instument, alltså  där det ingår flera instrumentala stämmor. Oftast var gregorianska sånger på latin kom från kristna samhällen i länder som Syrien och Israel. Under 800-talet började man intressera sig för musiken från en teoretisk synvinkel kom man på namn till tonerna och tonerna organiserades i skalor. Idag kallar vi de tidigare skalorna för “kyrkotonarter”, eller “modusskalor”. Vid mässor i kyrkorna kunde växelsång förekomma, alltså växling mellan olika körer eller körgrupper. Sedan förknippade man medeltiden med profan musik, som är trubadurerna. Man anställde oftast trubadurerna vid slotten och hoven. Där sjöng man kärleksballader som bestod utav flera verser. Trubadurkultur fanns mest i Frankrike och i England. Till och med kyrkan snodde balladmelodier från trubadurerna och satte liturgiska texter till dem. Dansen var också viktig under den tiden. Folket dansade tillsammans med sången. Medeltida danser var oftast taktfasta och upprepning på samma sak. 

Barocken (1600-1750) är stor i formatet, tung och pampig. Slott, kyrkor, möbler, målningar är alla lastade med utsmyckande detaljer. Kungar och andra mäktiga använde sig av barockens former för att visa sin makt. Musik från tiden 1600 till 1750 kallas barockmusik. Då föddes Antonio Vivaldi. Nya skalsystem dök upp, och verk började för första gången skrivas i dur och moll. I början av barocken märktes dessutom en revolution för musikinstrumenten, som fick en betydligt större roll efter renässansen(en annan epok). Man hade stämning, vilket menas med att man i sin inledning representerade en särskild stämning oftast sorg, glädje eller agitation(rastlös rörelse) som oftast genomgick i hela stycket. Vivaldi hade en glad(skulle jag tro) inledning i våren eftersom våren kom var allt glatt och bra. Det fanns dock en lite mindre gladare del men den övergick ändå till glad igen, dessutom var huvudtemat väldigt glatt. Rytmen och melodi fanns också då. Melodierna utvecklades eller knöts ihop om och om igen som man faktiskt kan göra i Antonio Vivaldis ’’Våren’’. Terrasdynamik förekom också i Antonios verk. Dynamik är crescendo(högre toner), diminuendon(lägre toner). Men det blev mer utvecklat i romantikens tid/epok. Sedan fanns Homofonin som förekom mycket i Bach verk. Homofonin är det bara en självständig stämma och de andra stämmorna bildar harmonier, etablerades. Generalbasen (basso continuo) som fungerar som en ackordanalys. Det instrument som oftast ’’behövde’’ generalbasen under barockens tid vad barockens piano, cembalon. Om jag har rätt, finns den med i ’’Våren’’ Antonio Vivaldis verk. Sedan kom operan som en viktig folklig genre.

Kortsammanfattning(finns också längre upp)
Under medeltidens musik föddes notskriften och gregoionsk sång, det vill säga kyrkligmusik/sakralmusik. Under medeltiden inträffade lite senare också profan musik, det vill säga världsmusik eller folkligmusik oftast kärleksballader och sång. Melodier från musiken kom från instrument som flöjt, mungipan eller säckpipa. Dessutom hade man bordunton, det vill säga samma ton hela tiden. Det har under medeltidens(800-1450-talet) tid till barock(1600-1750-talet) utvecklats eftersom man lagt till mer och varierat. Sviter hade man ändrat till 3-satsigform, man la ihop sviter och fugor tillsammans. Man hade också skickligare instrument och operan var en ny viktig folklig genre. Det som barocken fört med sig var noter. Man började också beskriva samhället m.m, programmusic med ett finare ord. Terrassdynamik och teman ’’infördes’’ men dessutom hade man också kvar en del ’’bordun musik/toner’’.  

Nu har jag lyssnat på det här musikstycket: https://www.youtube.com/watch?v=Xa0_SabqfC0 
Våren alltså!

Allegro:
Det börjar med att kompositören presenterar verkets huvudtema där Vivaldi målar upp en bild på hur våren låter under 0:00-0:10. Den slingan kommer vara med under hela stycket i bakgrunden. Han ’’målar’’ upp fåglarnas sång. 0:10 - 0.30 låter fiolerna som ska föreställa fåglarna som kvittrar. Instrumenten(viol) som inte är så många låter dock väldig ’’livliga av sig’’. Ibland händer det att fåglarna byter slingor med varandra. Tonen blir några gånger ljusare och mörkare under de sekunderna, terrasdynamik. 

1:12 hör man att fåglarna ’’kvittrar’’ den lugna melodin som snart spelas snabbare men håller fortfarande samma rytm till 1:40. Fast under 1:26 hör man att violens stråke dras fram och tillbaks väldigt långsamt till 1:32 tills det kommer in i samma tak som förut.

1:25 går melodin snabbt och låter lågt och i bakgrunden kan man höra att det ’’strimlar’’ det är alltså ett annat instrument som har lagts till i bakgrunder som spelas upp mellan jämna mellanrum. 

Under 1:48 låter det som det är bäckarna som forsar. 3:11 tar bäcken ’’slut’’ och då startar man utifrån en vind.

2:32 spelas temat som spelades i början. Men melodin spelas mycket mycket ’’glattare’’ och ’’hoppig’’ med ’’full fart’’. 3:02 återkommer melodin men spelas väldigt lågt. 


3:19 blåser den svaga vinden förbi och allt känns väldigt stillsamt, sorgligt och nästan ’’dött’’ i mina öron. Instrumenten har lugnat ned sig.

5:56 blir glatt igen, dessutom spelas temat upp på nytt igen. 

7:15 har man fyllt på med lite fuga, jag kan höra att de ’’flyr’’ efter varandra. Vid 8:05 kan man höra att molnen börjar drar sig ifrån och solen skiner förbi och då får man ’’hopp’’ igen. Instrumenten spelar samma melodi men det blir lite högre till 8:28. 8:29 och 9:36 går allt tillbaks till den melodin som också spelas i början, huvudtemat. 9:46 ändras melodierna de byts med varandra men får det ändå att låta klarare. Man hör melodier som blandats med varandra som tidigare kommit i stycket. 9:57 börjar allt dra ihop sig och det slutar med att en ’’ensam’’ fiol spelar och den spelar svagare och svagare tills allt ’’tonas bort’’.